En gång i tiden var den rena vita marmorn ett sprakande fyrverkeri av färger.
Forskare har konstaterat att skulpturerna på de triangelformade gavlarna på Parthenon-templet i Aten ursprungligen var målade i ljusa färger.
Konservatorforskare vid Brittiska museet i London har med hjälp av en icke-invasiv teknik kunnat påvisa osynliga spår av ett gammalt färgämne, närmare bestämt egyptiskt blått. Teamet säger att detta är det första definitiva beviset på att de två meter höga skulpturerna inte var vita, så som de ser ut idag, utan var omsorgsfullt målade – precis som de flesta skulpturer från antiken en gång var.
Pigmentet, som var mycket vanligt förekommande fram till 800 e.Kr., har upptäckts på skulpturer som utgjorde delar av de utsmyckade östra och västra delarna av Parthenontemplet. Tillsammans med andra delar av templet, t.ex. frisen inne i byggnaden, benämns de ibland gemensamt som Elgin-marmorn. De avlägsnades av Lord Elgin, brittisk ambassadör i Osmanska riket 1799-1803, och överfördes 1816 till Brittiska museet.
Forskarna offentliggjorde sina resultat samtidigt som den långvariga tvisten om äganderätten till marmorstatyerna återigen blossat upp. Akropolismuseet i Aten ska invigas den 20 juni och har delvis utformats för att inrymma marmorstatyerna. Ledande företrädare för Storbritannien – däribland drottningen, premiärminister Gordon Brown och Neil MacGregor, chef för Brittiska museet – har avböjt att närvara vid invigningen.
Brittiska museet har också på nytt klargjort sin ståndpunkt när det gäller Greklands begäran om att återfå marmorerna och meddelat att man inte tänker återlämna någon av dem, med undantag för ett kortvarigt lån – och då endast om Grekland erkänner att Brittiska museet är den rättmätiga ägaren.
Antik färg
I mer än två århundraden har man känt till att de gamla grekerna och romarna målade sina statyer. Med tiden har färgen nästan helt försvunnit, även om man kan skönja små fläckar på de flesta statyer om man tittar närmare. Anmärkningsvärt nog har man aldrig hittat några spår av färg på Parthenonskulpturerna, trots ingående analyser – inklusive en fullständig undersökning utförd av den berömde brittiske fysikern Michael Faraday på 1830-talet.
Giovanni Verri, fysiker vid museets avdelning för konservering och vetenskaplig forskning, har utvecklat en teknik för att dra nytta av det faktum att egyptisk blått avger en nära nog infraröd strålning när det aktiveras av synligt ljus. Hans bärbara detektor består av en ljusemitterande diod som skickar ut rött ljus mot den yta som ska undersökas och en kamera som kan registrera det infraröda ljuset som pigmentpartiklarna avger1.
Fördelningen av pigmentet är också en central fråga när det gäller att styrka att skulpturerna varit målade, säger Verri. På den bevingade gudinnan och budbäraren Iris finns till exempel pigmentet bara på bältet som håller fast hennes böljande tunika (se bilden ovan), och ingen annanstans på figuren.
Grekiska konservatorer har nyligen upptäckt grönaktiga fläckar på rester av Parthenonfrisen som finns i Aten, men har inte lämnat några analysrapporter om dem. ”Vi informerade våra grekiska kollegor om vad vi hittat”, säger Verri, ”och de svarade hjärtligt att de var intresserade av att själva undersöka fläckarna.”
”Jag har alltid trott att frisen måste ha varit målad”, tillägger Ian Jenkins, överintendent på Brittiska museets avdelning för Grekland och Rom. ”Med den här nya metoden finns det inga tveksamheter.”
Verri tror att även dessa friser kan vara av egyptisk blått och vill gärna undersöka dem med sin bärbara detektor. Han tillägger dock att eftersom de diplomatiska spänningarna åter igen har blossat upp kan det vara en känslig tidpunkt för det.
